25.9.11

Kaninerna hänger sedan ett par dagar ihop hela tiden. Då Yllet inte visade några sexuella lustar mot henne och hon bara försökte rymma in till hans del lät jag dem till slut vara tillsammans. De gillar varandra bättre hela tiden, gör nästan inget utan den andre och tar efter den andres beteenden. Roligt att se faktiskt! Yllet har aldrig gillat morot eller persilja men hon älskar det så nu är han också galen i det. Hon springer efter en överallt så fort man rör sig, så nu gör han också det. Svårare att veta vad hon tagit efter... De är väldigt gosiga båda två, tur att Yllet inte glömt mig!


De hade ett par smågräl först, men på det hela taget har de blivit vänner ganska lätt.

23.9.11

Det går framåt med nya kaninen här. Lägenheten är numer uppdelad i två delar.
Hon- Lo Astrid tror jag hon får heta, kissar i toalådan och bajsar runt den, men inte på övriga golvet förutom när hon fick utforska resten av lägenheten och väl var tvungen att markera sin närvaro.

LoA har fått träffa Yllet på bordet, även om det bara har gått 3 veckor sedan hans kastrering. De har inte ridit på varandra alls. Yllet lägger ner huvudet och vill bli slickad på och hon gör det men nafsar lite ibland.



21.9.11

Ny kanin

Den nya kaninen är här!
En liten tuffsig, gosig men lite blyg tjej.

Yllet var något tryggare när han kom hit för första gången, allt har jämt varit chill med honom. Den här satt kvar i transportburen ett tag innan hon vågade hoppa ut och utforska sitt nya ställe.

 Jag hade tagit in hagen och gjort en bur åt henne av den.

 Hon sitter i transportburen, Y smaskar Rönn.

 Hej!
 Och hej på dig! Hon slickade faktiskt Yllet lite på huvudet.


Det var ett odramatiskt möte. Yllet stampade i golvet ett par gånger, men mest verkade han uppspelt. Jag distraherade dem med mat efter ett tag, glupska är de båda!


Hon (vad ska hon heta?) Är en blandning mellan dvärgvädur och lejonhuvad kanin. Mamman var brun vädur och pappan vit lejon/vädur. får se hur det blir med öronen, jag tycker att det är så gulligt med halvstående öron.

18.9.11

Imorgon är det troligt att en ny liten lurv flyttar in- En kaninhona på 3 månader. Så spännande! Hoppas bara Yllet och hon kommer överens.
Måste ännu vänta några veckor innan de kan vara ihop dock, så det inte blir ungar.

16.9.11

Det blåste, men vi tog några skutt på gräsmattan.
Yllet hade förr en H-sele, men har nu bröstsele och den sitter lite bättre på honom. Kopplet är gjort av resårband och ett gem, tycker det fungerar bra och blir inte något hårt ryck.
Har honom helst lös, men det finns så många köttätande hundar häromkring.




När vi går ut här utanför hemmet, tar han oftast samma runda och när han har tröttnat rusar han det fortaste han kan kan hem och sätter sig vid gallret och väntar på att jag ska flåsa hem jag med. Blir glad över att han faktiskt vill in frivilligt.

15.9.11

Favvostället med utsikt över hela kungariket.


Första gången Yllet upptäckte att man kunde vara på bordet blev han så glad att han nästan glädjeskuttade av det.

 
Den här gången fanns det inte mycket plats att skutta på alls dock

9.9.11

Det är ungefär fyra månader sedan jag ryckte min lilla plutt från sin mor. 200 kr och han var min!
Kan inte säga att det var kärlek vid första ögonkastet. Hade nog valt en annan unge om de inte varit paxade redan, men nu är jag så väldigt glad att det blev som det blev!


                                 Den första bilden

                       Resan hem, alla var blanka i ögonen av all gullighet
                       Yllet var lugn, åt hö och slängde sig på sidan för att sova

    Så liten och så grå

Han är resultatet av två honkaniners liv tillsammans. Den ena av dem satt i buren bredvid ungarna och mamman och såg butter ut, den hade blivit man.

7.9.11

Nu när jag skriver detta ligger Yllet och sover i soffan, han drömmer nog för han rycker och rör sig så. Så fint, min lilla drömkanin.
Är så glad att han mår bra, då han kastrerades för en vecka sedan och jag har varit orolig sedan dess, nu börjar oron äntligen släppa!
Är faktiskt förvånad över hur fort han var som vanligt igen efter operationen, det är ingen skillnad i humöret heller som tur är. Känner mig iaf inte så hemskt elak längre och snart är det fritt fram för en kompis /a*tt flytta+ in! Ja det var Yllet som hoppade upp och hjälpte mig med skrivandet där.
Haft vissa kval angående kastreringen innan och känt mig som den stora onda människan som ska ta ifrån honom meningen med livet och stå där som ensam härskare med sexlusten intakt.





Hejsan!

Den här bloggen kommer att handla om kaninen Yllet, kaniner i allmänhet och kanske lite om oss andra djur med!