Nu när jag skriver detta ligger Yllet och sover i soffan, han drömmer nog för han rycker och rör sig så. Så fint, min lilla drömkanin.
Är så glad att han mår bra, då han kastrerades för en vecka sedan och jag har varit orolig sedan dess, nu börjar oron äntligen släppa!
Är faktiskt förvånad över hur fort han var som vanligt igen efter operationen, det är ingen skillnad i humöret heller som tur är. Känner mig iaf inte så hemskt elak längre och snart är det fritt fram för en kompis /a*tt flytta+ in! Ja det var Yllet som hoppade upp och hjälpte mig med skrivandet där.
Haft vissa kval angående kastreringen innan och känt mig som den stora onda människan som ska ta ifrån honom meningen med livet och stå där som ensam härskare med sexlusten intakt.