Monstret

Loa har varit ett litet monster senaste dagarna. Biter och gräver i allt. Bygger bo i garderoben, i soffan, i glasåtervinningskåpet. Väcker en om natten... Allmänt jobbigt.
Jag känner sympatier för hennes hormonhumör dock. Stackarn.

Men så här kan det se när man vaknar...

Tur att Yllet väger upp med att vara söt och snäll. (Oliv är lite mittemellan för tillfället:))